Plötsligt händer det


När man nästan har gett upp hoppet om en ny vår, så plötsligt finns de bara där...


... växer rakt upp ur snön. Underbara snödroppar! Välkomna! 


   

Men inte nog med det. Gräsmattan tittar också fram i fläckar, där solen når fram. Och se, där hade krokusarna förberett sig under täcket. Redo att blomma första snöfria dag.



Och i söderslänten smälter trädgårdsvivorna fram. Med första blomman utslagen.

♥ ♥ ♥

Sötare kan väl ingen vara...?


Två små runda, gullesöta stjärtmesar äter rester av hemmagjorda talgbollar. Jag har sett dem sedan i helgen, mest hoppar de runt inne i snöbärssnåret och pickar rester som andra fåglar har tappat. 

Jag känner mig så priviligerad, att bara få se dem. Och idag (när jag var hemma från jobbet för att få hosta ifred) så kom de ända fram till linden, för de hade upptäckt den upphängda talgbollen på "hit-sidan". Men det blev ingen "hit" för fotograferingen, de vände ryggen åt mig för att äta i stället för att posera. 

Några mästerbilder blir det alltså inte, men väl ett bildbevis och minne att de har varit här.


Allt gott! 
♥ ♥ ♥

An-IS-IS-op

Nu har det smält och droppat från taket i ett par dagar. När dropparna fastnar på djupfrysta växtdelar kan det bli ett skådespel.


 

Det är anisisopen som har fått isförtjockning på de vissna stjälkarna, det är alltså inte istapparna som har ramlat ner, vilket jag trodde först, innan jag kröp intill.

Hoppas nu på riktig smältning nästa gång. ♥ ♥ ♥


Bronsfärgad päls

Jag är inte så förtjust i rådjur. Men vilka vackra varelser de är ändå...


Den här fina bocken letade frön under fågelbordet och ljuset faller in från väster. Vilka härliga bronsfärgade reflexer det skapade i den tjocka pälsen.

♥ ♥ ♥